Mer om honung

På denna sida samlar vi frågor från våra besökare. Du kan också ställa en fråga, klicka här.

Vad innehåller honung?

Honung är binas matförråd under vintern. För att bakterier, svampar eller andra sjukdomsalstrare inte ska föröka sig innehåller honungen flera naturligt skyddande ämnen: sockerarter, antioxidanter, C-vitamin, enzymer och antiseptiskt väteperoxid.

Honung har ett lågt ph-värde, dvs är surt vilket gör det svårt för bakterier att föröka sig.  Därför har  honung en ogästvänlig miljö för bakterier och andra fientliga organismer. Honungen är dessutom torrt. Det vatten som finns sprängs in med sockerarterna i strukturer som liknar kristaller. Syre får därför svårt att tränga in i sockret.  Därför används honung ofta vid sår som hålls torra då honungen drar till sig fukten.

Honung vs Socker som sötningsmedel

Socker används för sötningseffekts skull. Sockret är i förhållande till honung i kilogram billigare. Det många dock inte känner till är att honung har en kraftigare sötningseffekt. du kan alltså använda mindre honung för samma effekt som socker.

Forskning visar att honung i jämförelse med användning av bordssocker ger mindre kroppsfett, är lugnande,
förbättrar minnet samt sett att honung gynnar det goda kolesterolet. Honungen innehåller också (naturligt) fler viktigare ämnen för vår kropp såsom vitaminer, mineraler, antioxidanter och hälsosamma mjölksyrebakterier. Därför är honung ett bättre alternativ än socker.

Hur lång tid tar det för bina att producera en honungsburk?

För att få ihop en burk honung har bina besökt ca 5 miljoner blommor som de samtidigt pollinerat. Då har de tillsammans flugit en sträcka motsvarande ett varv runt jorden. 

Varför ska inte spädbarn äta honung?

I sällsynta fall kan sporer av bakterien Clostridium botulinum finnas i honung (jordbakterier). Dessa sporer
kan orsaka en förgiftning som kallas botulism hos spädbarn, men inte hos äldre barn och vuxna.
Därför avråder Livsmedelsverket från att ge honung till barn under ett år. Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida.

Vad är ett bisamhälle?

Drottning, arbetsbi och drönare = bisamhälle
Bland honungsproducerande bin skiljer man mellan drottning, arbetsbin och drönare. Tillsammans utgör de ett bisamhälle, en sammanhållande enhet med strikt hierarki och bestämda regler. I spetsen för samhället står drottningen. Därefter arbetsbina och sist drönarna. Ett bisamhälle består av 20 000 till 70 000 arbetsbin med en drottning. Under sommarhalvåret stiger antalet för en kort tid med 1000-2000 drönare.

Bidrottningen och hennes män

En bidrottning kännetecknas genom sin långa bakkropp. Drönarna är lite större men kortare och bredare till formen. Drönarna har ett makligt och bekvämt liv, med endast en uppgift i livet: några av dem ska få möjlighet att para sig med drottningen. Efter parningsflykten fördrivs de från bikupan och dör. Drönare är de bin som lever kortast, bara ett par månader. De har varken någon gadd att försvara sig med eller några organ för att samla in nektar, dä rför kan de heller inte livnä ra sig själva sedan de stöts bort från kupan.

Hur länge lever en bidrottning?

En bidrottning har en livstid på 2 till 5 år. Hennes gadd kan till skillnad från arbetsbina anvä ndas flera gå nger. Drottningen deltar varken i insamlingen av pollen och nektar eller i arbetet med att bygga vaxkakor och sköta om ägg och larver. Efter parning börjar drottningen att lägga sina ägg- omkring 1200 stycken per dag. De flesta ägg utvecklas till arbetsbin som utgö r bisamhällets majoritet. Drottningen lägger också emellertid ett antal obefruktade ägg. Det är ur dessa som drönare utvecklas.