Publicerad

Meningen med livet är att producera honung

“Meningen med livet är att producera honung”, ja i alla fall för ett bi.

Mats Norrby på Gotland ger utbildning i biodling. Biodling är användbart på flera sätt. Förutom att honungsproduktionen kan ge regionen ett lyft vad gäller arbetstillfällen och marknadsföring så har den ett värde för öns lantbrukare.
–  “Binas värde som pollinatörer har ett kommersiellt värde för lantbrukare och naturen”, säger han i en artikel från helagotland. 

Nu har bina gjort sin säsong, idag fall den första snön i Tidaholm. Kanske tittar de ut någon mer gång om solen kommer fram i höst. Men förmodligen  är bina rätt trötta efter vårens och sommarens slit med att producera honung. Hökensås Bigårdar har gett bina sockerlösning som matförråd under vintern. I mars är det dags för dem att börja arbeta igen. Vill ni veta hur ett år som biodlare är, titta in vår dagbok på fliken om hökensås bigårdar.

Publicerad

“Bidöden” Hur allvarlig är den?

Biodlare varnar för bidöden, som kan få förödande konsekvenser för det svenska jordbruket.

Bidöden har slagit hårdast till i USA och Kanada, men även i Afrika och Asien har flera drabbats. I Europa­ har antalet bisamhällen minskat med en tredjedel – varje år, de senaste åren. Vad bidöden beror på, vet dock inte forskarna. I Sverige pratar experterna om vinterförluster, som är det antal bisamhällen som dör under vintern på grund av kyla, foderbrist, sjukdomar och skadegörare mm. I Sverige har uppgifter om detta tagits sedan 1970. Fyra av de sju största förluståren har registrerats sedan 2002, se diagram från jordbruksverket över vinterförluster 1970-2008.

 Bin har funnits i många miljoner år på jorden, de står omtalade i både bibeln och koranen. Människan har länge använt honung men har tagit honung från vilda bin. De är livsviktiga i ekosystemet eftersom de hjälper till med pollineringen av växter. När bina besöker en blomma fastnar pollen i de fina hårstrån som täcker kroppen, pollen som de tar med sig till nästa blomma och befruktar den. Svenska lantbrukare skulle kunna dra mer nytta av binas pollinering bland annat har Biodlingsföretagarna räknat ut att effektiv bi-pollinering kan ge Sveriges lantbrukare en ökad vinst på närmare 520 miljoner kronor på raps. Bara i Sverige är binas arbete värt cirka 70 miljarder kronor om året enligt Jordbruksverkets beräkningar, och då är inte honungsproduktionen inräknad.

Nu riskerar alltså bina att dö. Vad tror ligga bakom bidöden? Det enda forskarna har lyckats ena sig om är att det är många olika samverkande orsaker som ligger bakom. De är övertygade om att den starkt kemikaliserade odlingen världen över är huvudorsaken. När forskningen inom växtområdet, vilken i huvudsak finansieras av kemibolagen, fokuserar på nya sorter som kräver kemikalieanvändning för att ge avkastning, förgiftas omgivningen allt mer. Växtsektorn har inte tagit och tar inte ansvar för det övriga ekosystemet i världen.

Samtidigt så har biodligen moderniserats, för att få ut maximal vinst från varje bisamhälle. Metoder som försvagar bina. Huvudmomenten i denna metod är drottningodling med inseminering eller konstlad parning, svärmbegränsning, vandringsbiodling och invintring på socker. Allt detta stressar och försvagar bina, vilket gör att de lättare dukar under vid påfrestningar. I Sverige tar vi all den producerade honungen och ger bina socker som vinterfoder, något de aldrig skulle äta i naturen.

Vad kan vi göra?
Övergång till ekologisk eller biodynamisk odling är det mest effektiva sättet att rädda bina. Samtidigt som det hjälper till att balansera det övriga ekosystemet för att undvika kollaps gör det att bina slipper utsättas för gifter. Dessutom föreslår ett ekonomiskt stödsystem till biodlarna kan vi också minska kravet på honungsavkastning så att bin kan hållas med mer naturliga metoder. Då skulle de kunna få behålla en del honung som vinterfoder, få möjlighet att komma i svärmstämning och själva välja sina drottningar som får para sig med så många drönare hon vill. Om vi inte gör något kommer våra träd och blommor att dö. Eller så tvingas vi göra som i Kina och själva krypa upp i träden och sköta pollineringen.

Källa Aftonbladet

Fler som skriver om Bidöden:
Jordbruksverket skriver om bidöden.
Ekot om Bekämpningsmedel kan orsaka Bidöden
Svenska Biodynamiska Föreningen, Jordbruksverket har inte grepp om bidöden
Jönköping NU, fler biodlare lösningen på bidöden
Bidöd hot mot matproduktionen

Publicerad

Årstiderna påverkar honungsskörden

Även på andra delar av världen påverkar årstiderna honungsskörden. I Svenska Magasinet med nyheter från Spanien kan man läsa att Honungsskörden i provinsen Málaga halverats. Precis som i Sverige var vintern lång även i Spanien. På grund av att värmen kom sent, så tog det tid innan bina började ge sig ut och leta efter nektar. Det är bara 20 procent av honungen som stannar i provinsen Málaga. Resten går på export via företag i Sevilla och Valencia till Tyskland, Danmark och Frankrike. Konkurrenser till Spanska biodlare är billig honung som kommer från Kina. Honungsnäringen i provinsen Málaga vill nu möta konkurrensen från Kina genom att kvalitetsmärka honung från provinsen som ”Miel de Málaga”.Hökensås Bigårdar, bikupor i Velinga, utanför Tidaholm

Bildtext: Hökensås Bigårdar i Velinga. Biodlaren kollar till sina kupor efter att det fallit mycket snö, vintern 2010.

Kvalitétsmärkning av svensk honung

Det finns få yrkesbiodlare i Sverige. Kanske är en faktor till det låga antal av yrkesbiodlare den svåra bedömningen av honungsskörden. Honungen är mycket beroende av årstiderna och vädret.

Precis som i Spanien är honung en bristvara i Sverige. Även här säljs mycket importerad honung från Bulgarien till exempel. I Sverige jobbar Sveriges Biodlarförbund för kvalitestämpling av honungen.  Dels finns det honungsbedömning som kontrollera att biodlarna kan behandla honung på ett riktigt sätt. Då skickar biodlarna in honungsprov som behandlas av SBR:s honungsbedömningsreglemente. Är honungen godkänt, resulteras det i att man får köpa den välkända SBR-etiketten. SBR-etiketten är därför en kvalitetsmärkning av svensk honung. På så sätt är det lätt för konsumenter att se om honungen är producerad i Sverige eller utomlands.

Läs artikeln om honungen i Spanien

Publicerad

Honungsbiet och bisamhällets sjukdomar

Stora skador bland bisamhällen, bland annat i USA, har på senare år uppmärksammats i medierna. Sannolikt orsakas dessa skador av en av olika samverkande faktorer, varav sjukdomsalstrande organismer är en. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är duktiga på att forska om biodling och bisamhället. Eva Forsgren har skrivit en uppsats om honungsbiet och sjukdomar som kan slå ut hela bisamhället.

“Honungsbiet är utsatt för många mikroorganismer som kan skada de enskilda individerna och slå ut hela bisamhällen. Detta innebär stora förluster för biodlingen, för livsmedelsproduktionen och biodiversiteten. Eva Forsgren vid SLU har nu med molekylära metoder undersökt fem biparasiter, deras spridning och sjukdomsalstrande förmåga”.

Det europeiska honungsbiet, Apis mellifera, producerar vax och honung, men har också stor betydelse för pollinering av jordbruks- och trädgårdsväxter. Honungsbiets insats som pollinatör i hela världen uppskattas ekonomiskt till flera miljarder dollar. Att bisamhällena fungerar bra och att bina är friska betyder därför mycket för livsmedelsproduktionen och den biologiska mångfalden över hela världen.

På senare år har man börjat använda molekylära metoder för att utforska infektionssjukdomar hos honungsbin. Eva Forsgren har i sitt doktorsarbete vid SLU utvecklat sådana metoder för att undersöka överföring och sjukdomsalstrande förmåga (virulens) hos fem mikroorganismer som orsakar allvarliga sjukdomar i bisamhällen.

Melissococcus plutonius och Paenibacillus larvae är två bakteriearter som orsakar europeisk respektive amerikansk yngelröta hos biyngel. Eva Forsgren visar att det finns bigårdar och områden, sannolikt även i Sverige, som är fria från europeisk yngelröta och att förebyggande åtgärder mot denna sjukdom kan minska spridningen. Bin kan överföra bakterien mellan kolonier och bigårdar, och hög bitäthet i området främjar spridning av sjukdomen. Genom att som biodlare vara noggrann med den allmänna hygienen och undvika att sprida sjukdomen med redskap, ramar m.m. kan skadorna begränsas.

Deformed wing virus (DWV) gör att bin kläcks med missbildningar. Eva Forsgren kunde också visa att det finns DWV i ett parasiterande kvalster (Tropilaelaps mercedesae) som angriper tambin i Asien. Detta kvalster är alltså en vektor för virussjukdomar, och dess förekomst utökas och spridning till nya områden underlättas av klimatförändringarna.

De intracellulära parasiterna, mikrosporidierna,  Nosema ceranae och N. apis orsakar tarminfektioner hos vuxna bin. Historiska data tyder på att den nya parasiten N. ceranae successivt tränger undan N. apis och att skadeverkningarna den orsakar är betydligt allvarligare. Eva Forsgrens experimentella data visade dock inga större skillnader i sjukdomsalstrande förmåga mellan N. apis och N. ceranae hos enskilda bin.

Denna nyvunna kunskap om hur bisamhället och dess sjukdomsalstrare fungerar är kan användas för att förebygga sjukdom och förhindra skador och förluster i binäringen.

Du kan läsa hela uppsatsen av Eva Forsgren här.
Källa: Mynewsdesk

Publicerad

Öka skörden med hjälp av naturen

Idag finns ingen tid för biodling
För hundra år sedan fanns bisamhällen vid varje gård och torpställe. I dagens storskaliga lantbruk har man ingen tid för biodling eftersom skötseln av bin och grödor sammanfaller under sommarhalvåret. Yrkesbiodlare med hundratals samhällen har de resurser som krävs i dagens lantbruk.

Miljövänligt sätt att öka skörden
Pollinering med bin är det miljövänligaste sättet att öka skördarna inom odling. Växter lämnar inte nektar och pollen utan orsak. Genom att växterna producerar nektar får de sin fortplantning tryggad och det sker när bina söker mat i blomman. I miljontals år har naturen finslipat och anpassat bin och blommor till varandra.

520 miljoner i skördeökning enbart på raps
Biodlingsföretagarna har räknat ut att effektiv bi-pollinering kan ge Sveriges lantbrukare en ökad vinst på närmare 520 miljoner kronor på raps. Landets rapsodlingar är på runt 100.000 hektar. Med dagens rapspris på 3 kronor/kilo ger 45 % skördeökning ökad intäkt på närmare 5.200 kronor/hektar. Utan att man tar mera åkermark i anspråk eller ökar gödselgivorna.

Källa: Mynewsdesk